pluggandet har jag lagt ner för idag, för imorgon, fredag, lördag, söndag och ända tills måndag klockan nio när jag ska befinna mig på campus i Falun...igen!
nedräkningen har redan börjat hur många gånger jag ska behöva åka dit igen.tror det är tre gånger till. förutsatt att mina önskningar går i uppfyllelse. Det vore ju festligt om jag kom in i karlstad och fick bosätta mig här, så mycket som jag tycker om Karlstad och den karl som jag bor med här. festligt sinnessjukt skulle jag vilja påstå att det är. Svaret kan komma nästa vecka eller veckan därpå, trippar på tå här hemma, det är så sjukt nervöst! Är så nyfiken på det som kan bli nytt, ny skola, nytt arbetssätt och studieteknik ( typiskt när jag precis lärt mig denna distansteknik), få en underbar vardag, struktur, vuxenpoäng och det bästa av allt
- att bli sambo! Lite av en dröm som jag väntar på ska gå i uppfyllse, att landa och känna att man inte behöver längta efter den man älskar titt som tätt. Inte så jävla roligt det heller, även fast du och alla andra ser det som en fördel att vara ifrån varandra, längta lite och känna uppskattning till varandra på ett annat sätt!
Det där bojkottar jag totalt idag, har precis sagt samma sak. men inte nu..
känslorna är så starka och ensamheten och saknaden intar min kropp så fort, kram&pusskalaset är avslutat och karln gått ut genom ytterdörren och jag vet att vi inte ses på nästan två dagar. jag vet, det låter helt sjukt, vad skulle två dagar vara?, men detta är sinnissjukt vad man kan sakna en annan människa. Känner aldrig du så? du som har pojk/flickvän?
väntar på att maten ska sjunka ner i magen så jag slipper hållen när jag ska kämpa med en löprunda mot göteborgsudden och se horisonten, så underbart vackert! Samtidigt blir jag alldeles gråtmild när jag tänker på studenten och balen <3
vilken obeskrivlig lycka det är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar