somina tua sequere tu sola finem decernis omne fieri potest

söndag 8 augusti 2010

Fest & mycket annat















Min efterlängtade inflyuttningsfest gick av stapeln igår och vill återigen säga Tack till mina underbara vänner som är så Goa!Kvällen spenderades hemma i min nya lya på svängsta och folket ramlade in, en efter en. Drack, skålade, dansade och mös och njöt av goda tillbehör ( iallafall jag) senare kom MysAnna Kvarnström från frbg och med hon hade hon kaptenen. Sweet..I Självaste grythyttan hittade Anna mitt gamla busskort från dalatiden och en godislöstand? jag blev överlycklig och tryckte i mig den direkt, sen kom jag på att vi skulle dela så det gjorde vi glatt istället för ett kompishjärta, hahah tyckte mest att hela situationen var galen att man hittar en löstand i bröstfickan på skinnpajjen.

sis lånade mitt färgade bruna löshår och när hon gå ner och visar de andra så tycker pappa att hon ser ut som Loka-Ulla och alla utbrister i skratt. Vår far har ganska roliga kommentarer om saker o ting när jag hade mitt mörka löshår tyckte han att jag såg ut som en indiankärring, nice. Väl i grythyttan så finner vi lokavatten i ett litet förråd vid toaletterna och där klampade jag in och hittade fina trasmattor. bildbevis kommer senare. När Loka-Ulla fick syn på små lokavatten i olika smaker hade hon inget annat än det i sinnet. HON SKULLE ha med lokavattnet, helst alla hem till vilket pris som helst, helt galen. Plockade på och plockade på tills vi andra tröttnade och gick. Men Ulla är kvar och letar efter en kasse att ta vattnet i. I hennes desperata tillstånd går hon in i ett hus närliggade gästis, ja hon går verkligen in i huset och yrar runt och såg förmodligen borttappad ut. men fann ingen kasse. Vi möter vakterna som lyser med ficklampa och alla trodde nog att det aldrig skulle gå vägen, vart tog vägen vägen? När hon berättar sitt otroliga äventyr med lokavattnet och dess letande efter påse, berättar hon också att hon blev jagad, med 10 små flaskor lokavatten i famnen springer hon runt husknutarna vid gästis, in på en bakgård där massa folk sitter och pratar, tvärvänder och ser ficklamporna komma emot henne kände hon sig som james bond och fick slänga in sig i ett närliggande buskage och där tog berättelsen slut. Ingen Loka fick hon med hem. Men ett gott skratt förlänger livet, och vi dör nog aldrig.



En fucki'n crazy night, and i like it

Loveli