somina tua sequere tu sola finem decernis omne fieri potest

söndag 10 oktober 2010

Staden där solen alltid skiner och umgänge av världsklass, e jävligt fin sumering









































Besökte solstaden och syster i torsdag, gick på Bio med syster, Erika och Mathilda. Hämnden, tyckte den var bra. tänkvärd och tog väl till ögat i vanlig ordning. skulle nog kunna tjuta till allt i filmväg eftersom jag grinar upp mig till extreme home makeover. Det är mitt försvar, för de, just de människorna har ett förflutet som ofta inte går att beskriva med ord. lever mig in i deras värld direkt. och känner och tänker.. fan jag är nog ganska empatisk ändå. det vill jag säga och det jag står jag för. ibland skrämmer dig mig, att jag har en sådan inlevelse och förståelse i helt rangdom människors liv. En bra egenskap, pluspoäng!

helgen har som sagt bestått av lite fest och en gnutta glädje, underbara människor och slutligen plugg inför morgondagens redovisning om folkhälsa. jag hoppas det går bra, klart man är lite nervig men sånt hör väl till, känns skönt att det är jag petra&mimmi som gör det tillsammans, bra start, hejja oss och heja hela våran basgrupp, det här fixar vi, galant, med stil!

dagsformen börjar oroa mig, eller dagsform och dagsform, kalla det veckoform. känner mig stel och nästintill skakig. något ni träffat på någon gång?

det kanske är så här det känns att få någonting som man inte får. varför vill man alltid ha det man inte kan få? och varför ska det vara så svårt att sluta vilja? sluta.ge upp. tänka på annat. känna något annat? svaret ligger förmodligen långt inne. kanske i den del av kroppen som håller oss vid liv, vet du vad jag tänker på? det där som cirkulerar precis som du gör dagarna i ända i knoppen, det som ger oss puls och liv, energi och syre för att orka. du får mig att orka och pulsera. faktiskt lite här och var. bara tanken gör mig varm och hjärtat slår faktiskt några extra slag, kanske också hoppar över något slag, slår dubbelt. you name it!
Har aldrig stött på de här känslorna och tankarna förut, för att jag har varit lycklig, livfull och glad.
Är det så här det känns att vara olyckligt kär?

finns ingen som kan säga varken ja eller nej. det är ju min känsla som räkas. finns inget rätt eller fel och det känns återigen underbart. man lever i en bubbla, målar upp en bild, drömmer och sen tar verkligheten ner en på jorden ganska omgående

Jag tror på tvåsamhet och att meningen med livet är två tandborstar på badrumshyllan. att dela allt med någon. känna han utan och innan. inte behöva säga något för han förstår. det finns ingen fasad eller mask att dölja saker bakom. det genomskådas. det handlar om tillit, tygghet och kärlek. jag längtar efter att dela livet med någon, möta framtiden tillsammans. inte på egen hand. något att luta sig mot när det blåser. någon som stryker mig håret, någon som masserar min rygg, någon som säger jag älskar dig, godnatt, god morgon, ha en bra dag. Om du var vaken skulle jag ge dig allt det där jag aldrig ger dig, men du jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag.

Vill tillägna några ord till min älskade underbara Anna, en tjej med båda fötterna på jorden som har ett hjärta av guld, en riktig guldgruva, ett paradis! En fantastisk vän som förstår precis allt. den klokaste människa jag någonsin mött, har svar på allt. stöttar, värmer och bara tanken av dig glädjer mig! det är det här som kallas sann vänskap, jag älskar dig snuffis